I dagarna har snickarn kommit igång och det går undan. När vi var här senast stod plintarna tomma. Och nu när vi kommer för att jobba möts vi av en stomme. Helt otroligt kul att faktiskt kunna kliva runt på balkarna och känna hur stort/litet det faktiskt kommer bli på riktigt. Antar att det inte blir sista gången som vi kommer tänka ”–men, jo det är nog som vi tänkt oss i storlek”. När tak och golv kommer på plats kommer den säkert kännas annorlunda. Huset växer och krymper hela tiden när man jobbar med det. I alla fall känns det så. Oavsett är detta bara så kul att se och uppleva.
Medan jag flummar runt å känner är det andra som tar beslut och pekar ut riktning – med hela handen. Just här pekar det bakåt men efter att jag och killarna snurrat Anna 180 grader blev det rätt ; )
Senaste kommentarer